”Jaså du är hemma i lilla Falun och hälsar på? Det är väl lika bra så att du kommer ner lite på jorden, för du glömmer väl inte ditt ursprung, va?” *
Landsbydskommunernas ständiga huvudbry är hur man ska få fler människor att vilja flytta till eller stanna i kommunen, främst unga människor. Unga som gärna packar sitt pick och pack direkt efter studenten och drar till storstadsregionerna. Och där blir många också kvar. Och de som inte gör det blir ansedda, både av sig själva och av samhället, som initiativlösa individer utan ambition, som mer är till problem för samhället än den fantastiska utvecklingskraft som de skulle kunna vara, om de bara tilläts vara det.  Och om man då som utflyttad blir bemött med det inledande citatet i detta inlägg blir man ju inte heller speciellt sugen på att återvända eller marknadsföra sin kommun som ett ställe att leva och utvecklas på.

Vi måste sluta värdera människors val att stanna eller flytta och fokusera på de som bor i regionen idag för att lyssna till deras erfarenheter om hur det är att bo i regionen och idéer som kan utveckla regionen. De som bor i regionen idag är värdefulla individer som besitter en enorm kompetens för att bemöta morgondagens utmaningen för just deras region. Det skulle vi upptäcka om vi bara frågade dem. Det ska inte heller vara någonting fel med att byta miljö och upptäcka någonting nytt. De personer som väljer att återvända ska inte bemötas med jantelags-mentalitet. Vi måste välkomna dem med öppna armar och nyfikenhet för att kunna tillvarata deras erfarenheter.
Alla människors erfarenheter och åsikter är viktiga!

Landsbygd 2.0
En dialog för långsiktig regional utveckling måste ske i forum där alla kan bli lyssnade på oavsett ålder, kön eller bakgrund. Landsbygd 2.0 är en metod för att föra samtal kring lokal utveckling. Med hjälp av ett unikt samtalsmaterial kan deltagarna mötas över generationsgränserna för att

lyfta fram idéer för lokal utveckling. Idén är lika enkel som smart, så här går det till: Verktyget består av 10 kort med olika frågeställningar samt en stor duk där alla frågor och svar samlas under processens gång. De 10 frågorna är indelade i 3 faser, faserna får inte ta mer än 30 min vardera. Den inledande fasen handlar om att definiera vad som är landsbygd, vem är lantis?, Bor du på landsbygden?. Den andra fasen  behandlar frågor om engagemang; vad är det att vara engagerad?, När är du engagerad?. Den sista fasen handlar om framtiden; vilka möjligheter har du att utvecklas där du bor?, Vad behöver vi göra för att gå från möjlighet till verklighet? Och sedan följer en process för att lägga upp en halvårsplan. Varje frågeställning har ett antal ledord som prcessledaren kan använda för att hjälpa gruppen vidare. När processen är klar behåller varje grupp sin duk och sina frågekort.
Läs mer om metoden här: Landsbygd 2.0

* Citaten i detta inlägg kommer från Cecilia Forss sommarprat i Sommar i P1. Klicka på länken för att komma till programmets webb där du kan ladda ner avsnittet: Sommar i P1